Äldre hamnar utanför av digitaliseringen

Utan dator, inget liv? Ja, och faktiskt även för äldre. Digitalt utanförskap kan även leda till socialt utanförskap.

Linda Reneland-Forsman, lektor i pedagogik vid Linnéuniversitetet i Kalmar, har under fyra år studerat hur personer över 65 upplever sin digitala värld.

Det visar sig att den som inte hänger med digitalt också riskerar att begränsas i övrigt, rapporterar SVT Småland. Det kan till exempel bli svårare att resa, utöva fritidsaktiveter och umgås för den som inte har tillgång till tekniken. När gamla, analoga system försvinner alltmer kan det kännas oöverstigligt att ta sig in i det digitala samhället, och det gör att allt fler möjligheter till ett rikt och roligt liv försvinner, berättar Linda Reneland-Forsman.

– Jag blev förvånad över det självpåtagna utanförskapet. Jag hade trott att jag skulle möte ilska, men i stället var det en utbredd uppgivenhet. Det är ett bekymmer, säger hon.

Självkänsla

Det finns en föreställning om pensionärer som glada, rika och fria, men den stämmer inte helt, konstaterar hon. De som hamnat på efterkälken, och kanske inte kan få ordning på digitalboxen till tv:n, eller inte greppar det där med biljettköp på nätet, upplever sig alltmer begränsade.

– Det handlar om självkänsla och jargong. Ta ordet app till exempel, hur ska man förstå det om man inte är insatt? Det känns oöverstigligt.

Lösningen på problemen är inte enkel, men vi skulle kunna bli bättre, tycker hon.

– Vi har en ogenomtänkt syn på detta. Vi tänker att bara vi väntar ut den äldre generationen så löser det sig. Men så är det inte. Det finns även yngre som är utanför digitalt.

Lös vardagsproblemen

Hennes slutsats är att det krävs insatser i samhället för att höja kunskapsnivån om det digitala för äldre, så att de inte hamnar efter. Men att göra som hittills, med exempelvis kurser på biblioteket, det fungerar inte, förklarar hon.

– Man måste lösa problemen i vardagen.

Dessutom, varför går det inte att behålla de gamla, analoga systemen parallellt, undrar hon.

FAKTA

Digital och socialt utanförskap

Digitaliseringen: ”Alla måste ha rätt att vara med”

Hundratusentals seniorer står utanför det alltmer digitaliserade samhället. Men med rätt åtgärder kan läget förbättras.

Det hävdar SPF Seniorerna som med en ny rapport vill få politiker att agera mycket mer kraftfullt för att stoppa många äldres utanförskap.

”Den digitala utvecklingen fortgår i Sverige utan någon större hänsyn till de medborgare som kan hamna utanför.” skriver förbundet i rapporten som heter ”Digitalisering handlar om människor”.

”Det är inte acceptabelt att människor hamnar utanför och inte kan delta i samhällslivet på samma villkor som andra.” skriver man också i rapporten.

Motprestation

Trots det stora utanförskapet kräver samhället i ökande utsträckning att medborgarna ska hantera ärenden och information digitalt.

– Då är det också rimligt att samhället står för en motprestation i form av utbildning och fortbildning, säger SPF Seniorernas generalsekreterare Peter Sikström.

I en intervju i Dagens Nyheter pekar han på två orsaker till att många äldre inte släpps in i det digitaliserade samhället.

• Undersökningar vid Linnéuniversitetet visar att det kostar ungefär 7 000 kronor per år att ha tillgång till den digitala världen, vilket blir en alltför stor utgift för många pensionärer med låg pension.
• Dessutom går många pensionärer miste om den fortbildning som den som är i arbetslivet ofta har tillgång till.

Lång rad krav

För att råda bot på situationen lägger förbundet fram en rad krav och förslag i rapporten (se faktaruta).

Bland många motiv för samhället att agera finns det faktum att vi blir fler äldre och att vården och omsorgen väntas satsa allt mer på just digitala lösningar och innovationer.

Hela kravlistan

För att råda bot på situationen lägger förbundet fram en rad krav och förslag i rapporten.

• Det offentliga tar huvudansvar för att alla invånare, kostnadsfritt, har möjlighet att skaffa och utveckla sin digitala kompetens.
• Kommunerna måste uppfylla sitt samhällsuppdrag inom ramen för alla vuxnas lärande genom att fokusera mer på digital kompetens bland seniorer.
• Skattesubvention för enskilda för att kunna vara en del av det digitala samhället.
• Mer forskning om digital inkludering.
• Utökade medel till bland annat ideella organisationer som driver lärande och utbildning i digital kompetens.
• Konkreta mål, övergripande ansvar och samverkan från statens sida.
• Alla invånare ska ha samma möjligheter att delta i samhällslivet, mer samverkan med seniorer i utformningen av digitala tjänster, verktyg och utbildningsinsatser.
• Samhällets tillgänglighet och service måste förbättras – större hänsyn till de som inte använder internet, alternativ till det digitala ska alltid finnas.
• Någonstans att vända sig och bättre stöd.

Rapporten, som finns i en lång och en kort version, innehåller också en undersökning med SPF Seniorernas egna medlemmar.

På frågan hur ofta man använder internet/digitala tjänster framgår det tydligt en markant minskning med stigande ålder.

– Det är framför allt i grupperna som passerat 80 års ålder som användningen är lägre. Exempelvis bland 85-plussarna är det en av fyra som aldrig använder internet.

Ett annat fynd är att internetanvändning flera gånger per dag är klart högre bland sammanboende än bland ensamboende. 16 procent av de ensamstående svarar att de aldrig använder internet.

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om tillgänglighet till offentlig service även för de som saknar digital uppkoppling, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av bredband med hög kapacitet på äldrecentrum, demensboenden och mötesplatser för äldre och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Idag beräknas hela 400000 äldre stå utanför det digitala samhället och sakna teknik som möjliggör användning av internet. Det motsvarar var femte person över 65 år. Många äldre riskerar därmed att drabbas av ett digitalt utanförskap visar forskning från Linnéuniversitetet. Det är därför viktigt att offentlig service tar hänsyn till detta och ser till att äldre inte utestängs i kommunikationen med desamma. Av studien framgår också den digitala kunskapsklyfta som finns i åldersgruppen. Bland annat intervjuas en 93-årig kvinna som ville betala sin hyra. För att klara av det så hade hon tagit hjälp av sin
72-årige son, som själv inte behärskade tekniken utan fick hjälp från en tidigare arbetskamrat. Detta blir naturligtvis ohållbart och riskerar att äldre upplever att de inget kan och att de därför drar sig för nödvändiga kontakter med olika myndigheter och förvaltningar. Det är en olycklig och odemokratisk utveckling. Dessutom kan samhället heller inte förvänta sig att alla äldre ska investera i ny teknik.

Parallellt med ovanstående resonemang är det viktigt att äldre som behärskar tekniken, och som har tillgång till internet, också ges möjlighet att använda den. Det är då viktigt att äldre vid olika äldreboenden etc. har tillgång till nätverk av hög kapacitet så att de kan öka sin delaktighet i samhället och undvika socialt utanförskap. I en avhandling från Umeå universitet benämnd Promoting social activities and participation among seniors: exploring and evaluating social and Internet-based occupational therapy interventions uttalas att:

En av studierna visade att äldre som utförde dagliga aktiviteter på nätet också upplevde tillfredställande delaktighet i samhället. Enligt studien kan deltagandet i nätbaserade aktiviteter främjas genom stöd och uppmuntran från personer i den äldres omgivning, genom större tillgång till teknik samt genom att identifiera vilka aktiviteter på nätet som är meningsfulla och viktiga i den äldres dagliga liv.

Bredband med hög kapacitet kan också förenkla kontakterna med den medicinska vården för många äldre.

Digitaliseringen i samhället är ett tekniksprång av stora mått, och som har gått mycket fort, alltför fort enligt många äldre. I det övergångsläge som nu råder är det viktigt att vi kan agera på flera fronter samtidigt och verkligen förstå människors möjligheter och behov. Vi måste därför organisera samhällsservicen så att vi medger en delaktighet för så många grupper som möjligt. Detta måtte riksdagen ge regeringen tillkänna.

Betty Malmberg (M)

DIGITAliSERING Minst 400.000 svenskar står utanför det digitala samhället, visar en undersökning. Tvärtemot vad många tror är problemet inte övergående skriver forskare på DN-debbatt.

Forskningsprojektet Ung teknik, äldres vardag fokuserar på 65- 85 åringars internetvanor. Undersökning visar att var femte äldre helt saknar apparaterna som krävs för att använda internet. Det skulle innebära att 400.000 svenskar delvis saknar möjligheter att sköta viktiga samhällskontakter, skriver forskarna i DN.

De menar dessutom att siffrorna kan vara i underkant, då personer som saknar teknik är mindre benägna att delta i enkätundersökningar.

Enligt forskarna kommer också framtidens äldre kommer att ställas inför samma problem. Digital teknik är dyr och resurserna som krävs för att vara digitaliserad tenderar att minska under pensionsåldern. Dessutom är dagens teknikskiften snabbare och ställer högre krav på användaren än vad till exempel gårdagens radio gjorde.

Digitaliseringen som genomförs i bland annat offentlig sektor har bortsett från att en stor del av befolkningen inte har haft nytta av den, skriver forskarna. Inte bara äldre saknar eller har svårt att använda digital teknik och alternativen för att sköta myndighetskontakter måste fortsatt kunna skötas via till exempel brev, telefon eller besök.

SE OCKSÅ LÄNK:  https://scholar.google.se/citations?user=FuivDJUAAAAJ&hl=sv